Är aktioner av djurbefrielsefronten etiska? Är det rätt att släppa minkar från minkgårdar lösa?

I en värld där en majoritet är icke-veganer så tror jag fritagningsaktioner inte minskar våldet mot djuren, och inte har någon möjlighet till att göra detta. P.g.a. en kraftig efterfrågan på djurprodukter, så blir de fritagna djuren ersatta av andra djur [detta resonemang utvecklas nedan]. Jag menar att vi istället ska fokusera på vår tid att göra aktioner som minskar det totalt våldet och den totala djurexploateringen, inklusive utbilda personer om veganism (t.ex. genom detta kraftfulla argument: http://bloganders.blogspot.no/2013/06/varfor-alskar-vi-hundar-men-dodar-och.html ).

Jag tycker detta är ett starkt argument om varför vi inte ska göra dessa aktioner:
When you speak of “direct action” above, you appear to be limiting it to removing animals from situations of exploitation. If this is indeed all that you mean, my view is that sometimes rescuing animals is morally acceptable or desirable, sometimes it is not clear whether a rescue is acceptable and other times rescues are clearly immoral.

I will start with the rescue situations that I am ambivalent about. On the one hand, there are individual healthy animals in need of rescuing, and it would be cold to turn one's back on them. On the other hand, rescuing healthy animals will cause more animals to be bred into existence to replace those rescued. In other words, the act of rescuing one healthy animal is casually connected to the response of the exploiter, who will respond to the demand that the rescuer has created, phone his supplier, and ask that more animals be bred into existence, used and killed. The rescuer is the cause of this suffering and death NOW. So, I am of mixed minds when it comes to rescuing healthy animals.

Regarding rescue situations that I believe are morally acceptable or desirable, these would involve “unhealthy” animals, or animals that the exploiter does not want for whatever reason. If the animals are sounhealthy that they would be discarded by the animal exploiter, then I support efforts to rescue them, so long as nothing is paid for them, not even $1. These situations do not create demand for breeding more animals into existence, whom would then be exploited and killed. Rescues are clearly unethical when not enough consideration is paid to the well-being of the animals. For example, cases of releasing minks from mink farms, where the minks have died of dehydration, starvation, or have been hit by cars. All of that said, it is a better use of an activist's time to do vegan education than to rescue animals. Vegan education saves* many more lives. One could spend days (or more) planning and executing an open or covert rescue. Perhaps that would save 10-50 animals. Or, instead, one could spend that same time doing vegan education. Helping just one person in her 20s to go vegan would save*(i.e. prevent _thousands_ of animals from being bred into existence, exploited and killed) NOW. As Francione notes, we’re in a zero sum game: every minute spent doing a rescue is one minute less that we could have been doing vegan
education, saving more lives.

So, in general, this is the reason why I believe direct action via rescue is not the best approach to abolish all animal use. That said, I do not actively oppose all rescues, as I explain above.”
[Citat Jeff Perz]

Jag skriver mer om mina tankar här: http://bloganders.blogspot.no/2013/05/are-vegans-justified-to-use-violence-to.html

Vegan/hel-vegetarian: Är det rätt att befria minkar och släppa ut dem i det vilda??

Att släppa minkar fria kommer aldrig att minska på efterfrågan, utan nya minkar kommer bli förslavade, skadade och dödade för att tillfredställa den kraftiga efterfrågan det finns efter djurprodukter. Och vi ska inte släppa tamdjur fria i naturen, eftersom att de inte kan överleva. Det är fint att lagligt adoptera djur som annars skulle bli dödade (men inte att stödja uppfödare), men att bryta sig in i en minkfarm hjälper inte djuren utav många anledningar. Se artikeln i not 1.

Det enda rätta är att sluta utsätta djur för onödigt lidande och död, inklusive att köpa päls, läder, osv, och att sluta att konsumera djurprodukter. Rekommenderar:
http://bloganders.blogspot.no/2013/06/varfor-alskar-vi-hundar-men-dodar-och.html

Not 1: http://bloganders.blogspot.no/2013/05/are-vegans-justified-to-use-violence-to.html

Kampanjer mot päls kommer aldrig att minska det totala djurplågeriet och djurförtrycket i världen

Liten kommentar om huruvida det är effektivt att ägna sin tid åt ensakskampanjer (t.ex. kampanjer mot päls, mot cirkusar, osv), istället för att använda sin tid till att övertyga människor om att allt sorts djurförtryck är etiskt felaktigt:


 Trots alla enorma resurser som spenderas för att förbjuda päls, så finns det en kraftig global ökning av pälsförsäljning [1], och det totala djurförtrycket ökar även i de länder som förbjuder päls. Även i Sverige ökar uppfödningen av minkar, och den totala omsättningen [2]. Djur har i Sverige och i världen en status som ”egendom”, och i politiska beslut spelar inte djurens välfärd någon roll, men däremot ekonomisk lönsamhet spelar en väldigt stor roll. Den ekonomiska lönsamheten av att förtrycka djur kommer aldrig att påverkas av ensakskampanjer. De kan göra en liten påverkan av en liten del av industrin, men kommer aldrig att förändra den totala ekonomiska lönsamheten av att förtrycka djur. Det här är en väldigt informativ artikel som visar varför: http://gentleworld.org/are-anti-cruelty-campaigns-really-effective/

Man måste se djurfrågor som en helhet. Ensakskampanjer kommer aldrig att minska det totala djurförtrycket i världen. Att några svenskar ändrar sin syn på djur som blir förtrycka för päls, men fortfarande fortsätter att förtrycka och förespråka förtryck av kor, får och andra djur, påverkar inte andra människors syn i världen på minkar. På samma sätt som att många svenskars syn att de inte skulle föda upp hundar och katter för mat, inte påverkar andra kulturer i vilka detta är socialt accepterat. För att minska det totala djurförtrycket så måste vi få personer att inse att allt djurförtryck är etiskt fel, inte endast t.ex. cirkusar, zoo och päls, alltså vi måste använda våra resurser och tid till att förespråka veganism. Rekommenderar dessa artiklar som jag samlat här om ensakskampanjer, varför det inte fungerar och varför att förespråka veganism är en mycket mer värdefull och effektiv investering av vår oerhört begränsade tid: http://bloganders.blogspot.no/2013/03/single-issue-campaigns-such-as-anti-fur.html

 Om vi vill minska djurförtycket ska vi arbeta mot en vegansk revolution, och det kommer ske endast om vi spenderar vår tid och resurser för veganska kampanjer. Flera har blivit veganer och arbetar på att bli veganer tack vare det jag delat (som möjliggör deras förståelse, och göra ett etiskt beslut i en värld med så mycket speciecistisk propaganda) sen jag blev vegan i höstas; och detsamma gäller många veganer jag känner och känner till, som har inspirerat många till att bli veganer genom att använda sin tid till att presentera  ett tydligt veganskt budskap. Så det skulle bli en massiv rörelse om djurorganisationer spenderade all sin tid till denna helhetsattack mot djurförtycket istället för ensakskampanjer, som f.ö. sänder ett moraliskt förvirrat budskap till allmänheten (t.ex. implicit skapar de förståelsen att päls är värre än t.ex. läder, och andra sorters djurförtryck, se: http://www.abolitionistapproach.com/single-issue-campaigns-and-in-human-nonhuman-contexts/).

 400 djur räddas per person som blir vegan [3]. Åtminstone några tusen personer har blivit veganer i Israel det senaste året, tack vare att veganer dedikerat sin tid till att sprida ett tydligt veganskt budskap. Endast det räddar åtminstone 1,2 miljoner djur per år + alla som minskar  sin konsumtion av djurprodukter tack vare det som dessa veganer berättar.

---

 Vad tycker ni?

 Fotnoter:
 1.http://www.furcommission.com/iftf-global-retail-sales-increase-by-600-million/
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/palsindustrin-blomstrar
http://www.atl.nu/lantbruk/minkuppfodare-satsar-trots-hot-om-forbud
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.535574-allt-fler-bar-vintage-pals; 2.http://www.smp.se/nyheter/sverige/rekordforsaljning-av-minkskinn%283587918%29.gm
 3. http://elated.co.za/give-up-red-meat-without-trading-animals-lives/

Kommentar till artikeln:
Jag skrev:
'istället för att använda sin tid till att övertyga människor om att allt sorts djurförtryck är etiskt felaktigt'

Huruvida det är etiskt felaktigt är också en intressant diskussion, men det var inte det jag tog upp ibörjan av artikeln.

Jag refererar till en länk som visar varför ensakskampanjer mot t.ex. endast päls sänder ett moraliskt förvirrat budskap till vårt samhälle. Är det etiskt att skapa en kampanj som sänder ett budskap som gör att personer implicit uppfattar det som att det är en moralisk skillnad mellan päls och andra sorters djurförtryck; eller t.ex. mellan kött och mjölk, ägg. Jag menar att det är denna distinktion som ensakskampanjer skapar, t.ex. 'Meatless monday' och 'vegetarianism' (där de e.g. menar lakto-ovo-vegetarianism - t.ex. PETA [1] och VIVA förespråkar detta),  som gör att personer inte etiskt förstår att allt djurförtryck är fel; och att eftersom de inte förstår detta, inte heller får en möjlighet att agera på en etisk övertygelse om att allt djurförtryck är etiskt fel. Om personer skulle hjälpt mig att få denna etiska förståelse, så skulle det inte tagit mig nästan 28 år innan jag blev vegan. Och jag vet att detta är sant för många andra också..
1. http://bloganders.blogspot.no/2013/05/peta-endorses-burger-kings-veggie.html