Mitt svar på en person som skrev:
"Alla har sin egen resa .. Allt i livet sker precis när det är menat att ske."
Ska vi bara stå tysta och se på när andra göra val som utsätter andra för onödigt lidande, våld och död? Vad ska vi göra om någon skadar ett djur på gatan? Ska vi titta på och tänk för oss själva: 'Den här person vet inte vad han/hon gör. Hon är förvirrad. Han eller hon befinner sig på en inre resa och har ännu inte kommit fram till vad som är rätt och fel." Eller när en person diskriminerar någon annan p.g.a. sexuell läggning?
"jag hoppas att du trots det oacceptabla beteende"
Ja, precis. Det är ättebra att du står upp för Thina och att hon blev oacceptabelt behandlat! På samma sätt står jag upp för de ickemänskliga djuren som blir oacceptabelt behandlade p.g.a. att människor konsumerar mejeriprodukter, ägg, kött, läder och andra djurprodukter.
Det må vara sant att det är en resa för människor att komma fram till sina val, men det innebär inte att vi ska göra resan ännu längre genom att vara helt tysta och acceptera att de gör val som skadar andra. Istället bör vi förse med karta och kompass så att andra välmenade människor kan hitta rätt.
Här är en bra kommentar relaterat till 'Det är en resa': http://www.abolitionistapproach.com/journeys/
Vi ska inte döma varandras intentioner, men vi måste väl kunna tala moraliskt klarspråk när det gäller vad som är rätt och fel??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar