Varför det är moraliskt fel att döda djur som haft ett s.k. 'bra och värdigt liv'

Mitt svar till en person som rättfärdigar att ta livet på tuppar:
Men tupparna och alla andra djur har ett intresse av att leva och få uppleve positiva upplevelser. Så hur kan du rättfärdiga att ta deras liv? Deras död sker helt i onödan. Och tupparnas vänner och familj har ett intresse av att ha sin familjemedlem/vän i liv. Hur kan man rättfärdiga stressen av att separera dessa individer?

Ställningstagande att det är okej att döda djur utan god anledning är moraliskt sett analogt med ställningstagandet: ’Jag är emot att döda djur, men jag har inga problem med att de får gå igenom lidande under deras liv.”; eftersom att detta ställningstagande också är lika moraliskt godtyckligt. Förment menar man sig att respektera ett av djurens intressen, men man ignorerar fullständigt andra av djurens intressen. Man menar sig respektera ett av djurens intressen – intresset av att inte lida; men ignorerar fullständigt deras intresse av en fortsatt existens.
Det moraliskt godtyckliga ställningstagande är också analogt med ställningstagandet ’Jag är för lidandet som djur utsätts för i tjurfäktning och hundkamper, så länge som man inte dödar djuret’ i det att man på ett moraliskt godtyckligt sätt ignorerar flera av djurens intressen, men förment menar sig respektera andra av djurens intressen.

Det är som att mena sig respektera människor, men leva en livsstil i vilken man dödar hundratals människor varje år; och att föreviga och försvara själva institutionen som gör detta genom att köpa likdelar – och försvara detta med att det är okej så länge som det sker utan lidande/om man försöker minimera lidandet för de människor som man dödar.

Kritiserar inte intentionera av personer som har denna uppfattning, men den är grundat i ett moraliskt förvirrat ställningstagande som inte respekterar djur.