Karin,
Här följer lite blandande svar som jag har på ett inlägg som en annan person skrev till mig. Det diskuterar bl.a. användandet av t.ex. kampanjer mot delfinslakt, kampanjer mot päls, etc.
” De flesta anti-förtryckskampanjer i historien och nutid har gett reusltat genom att det används specifika frågor och hela struktur-kampanjer samtidigt.”
Ja, men man har inte kombinerat rasistiska och antirasistiska kampanjer. Jag kritiserar kampanjer som antingen är explicit eller implicit speciesistiska. För att inte tala om kampanjer som både är speciesistiska och rasistiska eller speciesistiska och sexistiska. Här beskrivs mer av skillnaden: http://www.abolitionistapproach.com/single-issue-campaigns-and-in-human-nonhuman-contexts/
Jag tror inte en sekund på att vi kan nå en vegansk värld genom att förespråka speciesistiska kampanjer. Det är inte så vi kommer att förändra paradigmet. De som blir veganer efter att ha sett speciesistiska kampanjer blir inte veganer p.g.a. kampanjerna i sig själv, utan p.g.a. att hon/han mötte någon vegan under denna kampanj, eller kom i kontakt med vegansk information under denna kampanj. Det går att utbilda personer som engagerar sig i speciesistiska kampanjer om veganism. Man måste inte engagera sig i speciesistiska kampanjer för att hitta personer att utbilda om veganism. Det finns så gott av dessa kampanjer, så det finns inget behov av att veganer ska arrangera dessa. Jag diskuterar mer om de moraliska problem här: http://bloganders.blogspot.no/2014/03/tankar-om-demonstrationer-mot.html
” Alla framsteg är postiva och jag tycker inte att vi ska "slåss" mot dem som är på samma sida som oss bara för att vi tycker att det använder fel metoder enligt oss själva.”
Det man glömmer bort är att om man når ett mål genom att använda sig av en speciesistisk kampanj, så har man förstärkt speciesismen i samhället, vilket är ett steg i fel riktning. Det finns alltså kontraproduktiva metoder. För övrigt är det moraliskt fel att t.ex. förespråka vegetarianism/Meatless Monday = utnyttjandet av djur – även om det ger kortsiktiga segrar. Nick Cooney förespråkar att man ska förespråka vegetarianism för att få personer till att bli veganer. Det är lika fel som det är fel att förespråka ”human våldtäkt” av kvinnor/ våldtäkt av andra kvinnor för att få vissa män till att sluta förtrycka kvinnor. I ett djurkontext så är det precis det man gör när man rekommenderar att personer ska konsumera mejeriprodukter och ägg istället för kött. Det är fel även om det skulle finnas forskning som visar att detta leder till att fler män slutar att förtrycka kvinnor, jämfört med om man rekommenderar dem att sluta med att förtrycka kvinnor.
Här finns en del kommentarer som diskuterar varför det kan vara problem med Nick Cooneys metodologi och varför hans slutsatser inte är moraliska. Bl.a. kommentar av sociologiprofessor Roger Yates: http://bloganders.blogspot.no/2014/03/critique-of-nick-cooneys-methodology.html
Jag känner inte till någon abolitionistisk djurrättsröresle från 1800-talet i Storbritannien. Men jag skulle inte tro att den försvann för att de förespråkade det som vi idag kallar abolitionistisk veganism. Har du någon källhänvisning så att jag kan läsa mer? Och jag vet att antalet abolitionistiska veganer växer storartad idag, och att det ständigt blir både fler veganer och abolitionistiska veganer. Bara att följa denna sida för att se det: www.facebook.com/abolitionistappproach eller denna sida: www.facebook.com/abolitionistvegansociety
Idag med internet, så har inte djurskyddsrörelsen någon möjlighet att förtrycka och gömma undan abolitionistisk veganism.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar