Adoptera eller skaffa barn? - Etiska problem

Problemen är:

1. Om man skaffar barn, så innebär vår livsstil i väst att människor i fattiga länder kommer att drabbas negativt av de val som våra barn kommer att göra: http://bloganders.blogspot.no/2014/03/hur-norge-sveriges-och-hela.html

2. Om man skaffar ett biologiskt barn, så innebär det att man väljer detta istället för välja att t.ex. ett barn i fosterhem eller ett barn på ett adoptivhem ska få en familj (om man har möjlighet att adoptera, vilket inte alla har). De flesta av dessa barn kommer ha en väldigt tuff uppväxt under svåra förhållanden.

En person skrev: "Är det etiskt korrekt att vi rika västerlänningar ska separera de fattigas barn från sina föräldrar på grund av att de inte har råd att ta hand om dem själva? Läste en siffra på att 95% av alla adoptivbarn har en förälder kvar i livet. 

Tänk om man skulle lägga de 100 000 -200 000 kronorna som det kostar att adoptera ett barn på att se till att barnet (om det har bra föräldrar) kan vara med sina biologiska föräldrar. Blir illamående när jag tänker på alla föräldrar som måste skiljas från sina barn på grund av ekonomi eller sjukdom, tillstånd som hade kunnat lösas lätt om vi västerlänningar inte satt på alla resurser.

Nä, ser man det rent etiskt så är det mest etiskt korrekta att skänka (tillbaka) pengar till fattiga föräldrar så att det kan uppfostra sina barn själva.

Sedan kan man ju ta fosterbarn i Sverige, men det är inte egna barn och man kan bli av med dem när som helst (även om de känslomässigt kan ses som egna barn). Det är något fint att göra detta, det kan jag hålla med om."

Dock finns det fortfarande jättemånga adoptivbarn som inte har bra föräldrar, eller som inte har möjlighet att ta hand om barnet även om hon ges ekonomiska möjligheter.
Men det är väldigt bra att du belyser det ekonomiska perspektivet: ” Tänk om man skulle lägga de 100 000 -200 000 kronorna som det kostar att adoptera ett barn på att se till att barnet (om det har bra föräldrar) kan vara med sina biologiska föräldrar.”

 

Rekommenderar även denna artikel: Vision for nonviolent vegan permaculture-community promoting veganism and human rights

---
Jag tänker inte skaffa biologiska barn.

Så här tänker jag:
Hur mycket kostar det att uppfostra ett barn? Om man räknar med all utbildning, etc., så uppgår det i miljonbelopp. Men även utan utbildning och andra statliga avgifter så uppgår summan i flera hundratusen. 
Samtidigt så finns det miljontals människor som dör i världen p.g.a. att de inte har tillgång till mat och rent vatten. Ska vi använda våra pengar till att hjälpa dessa barn och förse de med medel, t.ex. utbildning och undervisning om vegansk permakultur, etc., frön, etc. för att genomföra odlingar, så att dessa personer kan bli självförsörjande och slippa svälta, dö i svält och sjukdomar orsakade av föroreningar i vattnet? 

Eller ska vi föra ännu en person till denna jord, trots att det finns personer som svälter, inte har tillgång till rent vatten, etc.? Trots att vår konsumtion av elektonik och annat, som även vårt nyfödda barn kommer behöva, driver fram lokala konflikter i Kongo som skördar miljontals offer? [Se referens i denna artikel: http://bloganders.blogspot.no/2014/03/hur-norge-sveriges-och-hela.html ]

Är detta etiskt riktigt?

Det här gäller så klart vår konsumtion på det stora hela. Allting som vi konsumerar utöver det vi verkligen behöver för vår överlevnad, är resurser och pengar som skulle kunna ha hjälpt någon som svälter.

----------

Fler tankar:

Problemet är att vi fördelar resurser skevt, ja. Och när vi i väst föder fler barn, så späder vi på det problemet ytterligare. Västvärldens konsumtionsvanor späder på orättvisor och skev resursfördelning, och vi är alla delaktiga i detta till viss grad.

Det handlar inte om att vi ska utrota människan. Det handlar om att vi ska lösa problemet med vår destruktiva livsstil och skeva resursfördelning innan vi funderar på att föröka oss ytterligare.

Som jag skrev ovan:
Vi måste börja med att förändra oss själva. T.ex. hur många är beredda på att odla och köpa endast det som är odlat av lokalproducerat vegansk permakultur? 
Att använda cykel istället för bil. Att inte resa över hela världen? Att inte köpa mat som bidrar till transporter över hela världen? Att inte köpa produkter från slavarbete? Att konsumera så lite som det är möjligt? Att laga sin kläder istället för att köpa nya? Att enbart köpa second-hand för de produkter som man måste köpa. Etcetera, etcetera, etcetera.

Vi kan börja med att förändra oss själva, sedan vår omgivning. Och sen när vi äntligen lever en livsstil som inte är en ekologisk katastrof, när vårt samhälle är veganskt och vårt ekologiska fotsteg är minimalt; när det inte finns barn som saknar familj och barn på fosterhem. När det inte finns destruktiva monokulturer och alla sysslar med vegansk permakultur. När det inte finns destruktiva transportmedel, etc... 
Då kanske vi på ett ekologiskt hållbart sätt kan föröka oss på ett hållbart sätt, utan att förstöra för andra människor och djur; förstöra deras habitat, etcetera...
Men jag tror att det kommer att ta många år tills vi når dit..

-----------

För det första så dömer jag ingen över dennes intentioner över att skaffa biologiska barn. Jag diskuterar bara om det är moraliskt eller inte. Jag hade själv planer på att skaffa biologiska barn tills jag kom över en massa argument som fick mig att ändra mitt beslut.

 

Vårt  levnadssätt spär på orättvisor i tredje världen. Det handlar t.ex. om den elektronik vi använder, som innehåller komponenter som är tillverkad av slavarbete och har lett till globala konflikter i Kongo. Det finns många fler exempel. [http://bloganders.blogspot.no/2014/03/hur-norge-sveriges-och-hela.html]

Diktatorer är bara en del av problemet. Vi i väst både ger bistånd till diktatorer och förvärrar problemen på många andra sätt för personerna i fattiga länder.

Vidare handlar det om att vårt levnadssätt har ett väldigt stort ekologiskt avtryck, att vi bidrar med växthusgaser och föroreniningar. Växthusgaserna leder till ökad smältning av Arktis, som leder till ökade vattennivåer och ökad fattigdom på öar när vattennivån sakta ökar och dränker mer och mer av öar med små ursprungsbefolkningar. Den globala uppvärmningen leder till att mer och mer av t.ex. Himalayaisar smälter, och att det finns mindre och mindre tillgängligt vatten => ökad svält bland folken som förlitar sig på dessa vattendrag. 

Oavsett hur ekologiskt man än lever så gör man ett stort ekologiskt fotsteg.
Jag förstår självklart att det finns många sätt att uppfostra barn på.

Återigen så blir frågan vad som är det rätta:

1/Hjälpa de barn som finns, som svälter, dör p.g.a. att de inte har rent dricksvatten,etc.

2/Skaffa biologiska barn, vilket dessvärrre leder till mer växthusgaser och värre problem i utvecklingsländer; samt fler orättvisor p.g.a. vår konsumtion i västvärlden och att det inte går att leva ett liv där man helt och hållet undviker att vara en del av dessa orättvisor.

Självklart kan och ska man uppfostra de eventuella barn som man har till att leva en ekologisk och vegansk livsstil som gör så lite avtryck i världen som möjligt. Men man behöver inte barn för att påverka så många som möjligt i denna värld till att leva en ekologisk och vegansk livsstil.