Vi är alla ansvariga att kämpa emot alla sorters förtryck och diskriminering i detta samhälle – förtryck mot individer p.g.a. hudfärg, kön, sexuell läggning, religion, art, osv. Speciecism är ett förtryck mot individer baserat på att individerna tillhör en annan art (engelska ’species’ = art).
Att man skadar och dödar andra individer för att det är en lång tradition som man inte vill bryta - det rättfärdigar inte detta destruktiva betéende, som vi alla har blivit uppfostrade med.
I Sverige så förstår människor att det är fel att utsätta en hund för onödigt lidande och död. Även människor. Men när någon utsätter kor, kycklingar, grisar, fisk och andra djur för onödigt lidande, förtryck och död så är det socialt accepterat och det uppmuntras till och med. Det är ingen grundläggande skillnader när det gäller en hund, en kyckling, en människa i det att vi är alla medvetande, vi vill leva, vi älskar vår familj. Varför kan vi inte respektera alla individers rätt att leva?
Jag vill avsluta med ett citat?:
Speciecism och människoslaveri är lika på det sätt att alla förslavade djur och människor har ett grundläggande intresse av att inte bli behandlade som egendom och resurser; och att de trots detta behandlas som resurser baserat på ett moraliskt irrelevant kriterium. Att förneka djur denna grundläggande rättighet bara för att de är djur är som att säga att vi inte ska avskaffa rasbaserat slaveri p.g.a. slavägarens uppfattning om att slaven har en lägre samhällsställning och moraliskt värde eftersom denne är av en annan ras. Argumentet som används för att stödja slaveri och argumentet som används för att stödja exploateringen av djur är strukturellt sett lika: vi exkluderar varelser med intressen från vår moraliska gemenskap eftersom att det är en antagen skillnad mellan ”dem” och ”oss” som inte har någonting att göra med inkluderandet av dessa varelser i vår moraliska gemenskap. Ställningstagandet för djurens rättigheter står fast vid att om djuren har ett moraliskt värde, så kräver principen om lika behandling att vi slutar behandla dem som resurser.” – Gary Francione
Speciecism och människoslaveri är lika på det sätt att alla förslavade djur och människor har ett grundläggande intresse av att inte bli behandlade som egendom och resurser; och att de trots detta behandlas som resurser baserat på ett moraliskt irrelevant kriterium. Att förneka djur denna grundläggande rättighet bara för att de är djur är som att säga att vi inte ska avskaffa rasbaserat slaveri p.g.a. slavägarens uppfattning om att slaven har en lägre samhällsställning och moraliskt värde eftersom denne är av en annan ras. Argumentet som används för att stödja slaveri och argumentet som används för att stödja exploateringen av djur är strukturellt sett lika: vi exkluderar varelser med intressen från vår moraliska gemenskap eftersom att det är en antagen skillnad mellan ”dem” och ”oss” som inte har någonting att göra med inkluderandet av dessa varelser i vår moraliska gemenskap. Ställningstagandet för djurens rättigheter står fast vid att om djuren har ett moraliskt värde, så kräver principen om lika behandling att vi slutar behandla dem som resurser.” – Gary Francione
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar