Mitt inlägg till en vän:
Adina, Vår syn på vad som verkligen är bäst för människor och andra djur skiljer sig i detta hänseende, och således också våra slutsatser.
Det här inlägget blev ganska långt…
Jag tycker inte om den negativa klang ordet ”självdö” har i denna tråd.
Alla människor ”självdör” (förutom de som blir dödade av någon annan) på det sätt att någon gång i livet så dör de – en del dör smärtfritt och andra dör en smärtsam död. Jag tycker jag svarade på frågan eftersom jag menar att kämpa för sitt liv och andras liv och rättigheter är det rätta beslutet oavsett hur intensivt lidande man går igenom.
Jag vill minimera förtryck och våld i denna värld, men om någon blir skadad och har intensivt lidande och vill dö, så menar jag inte att jag minimerar förtryck och våld i denna värld genom att döda den personen (vilket är att använda våld mot en annan individ).
En del människor tror att det mitt i det intensiva lidande som de går igenom så är den bästa lösningen att dö. Jag tror inte att de vet sitt bästa. Jag berövar dem inte på deras fria vilja att ta sina liv (att använda våld mot sig själva), men jag tänker inte hjälpa till att göra något som jag tror är dåligt för dem (och även för mig om jag använder våld mot dem för att genomföra det som de för tillfället tror är bäst för dem). Jag tror inte att livet tar slut när vi dör. Jag tror inte på en värld där allt är materialistiskt, utan att det finns en andlig dimension [och jag är inte religiös; annat än att jag håller med om Jainism grundläggande principer, bl.a. om icke-våld till alla levande varelser (kallar detta dock hellre för livsstil än religion; och jag håller nog inte med om allt som de undervisar)]. Kortvarigt intensivt lidande kan skada någon fysiskt, men inte själsligt/andligt om man fortsätter att sprida kärlek till andra individer. Att använda våld mot sig själv och andra (med handling och/eller ord (t.ex. personer som använder våldsamma ord mot en person som använder våld mot människor och andra djur) skadar en individ själsligt/andligt.
När vi nu pratar om att människor vet sitt bästa: Vi stöter dagligen på människor som tror att de gör det som är bäst för dem, men vi vet att de inte gör det. Det handlar om t.ex. människor som gör icke-veganska val, som skadar sig själva och andra individer av det förtryck som de utsätter andra individer för.
Om en sådan person är utsatt för intensivt lidande i livets slutskede (eller i något annat skede av livet) tror jag att det bästa denne kan göra är att bli vegan och sedan inspirera andra till att bli det. Att kämpa för sitt liv och att kämpa för andras liv och rättigheter, istället för att använda våld och döda sig själv. Att döda sig själv hjälper ingen. Att sprida kärlek och barmhärtighet till andra oavsett hur intensivt man lider, hjälper många. Oavsett om det intensiva lidande drabbar en i början av livet, i mitten av livet, eller i sluten av livet, så kan man alltid hjälpa andra, inspirera andra till att bli mer kärleksfulla och göra denna värld till en värld med mindre våld och förtryck. Och det är det som är viktigt och som är vårt syfte.
Vill avsluta med ett fint och djupt citat: Mahavir taught that “all breathing, existing, living, sentient creatures should not be slain, nor treated with violence, nor abused, nor tormented, nor driven away.” This is the only moral or spiritual principle that we need to know. If we live by this principle, we will be at peace with ourselves and the world will be at peace. Whatever our religious tradition may be, let us celebrate Mahavir Jayanti 2011 by recommitting ourselves to a simple but profound idea that all may embrace: Ahimsa. [Citat: http://faithinmemphis.com/2011/04/16/francione-jainisms-greatest-gift-ahimsa/ ]
Kärlek, fred och frid, Anders
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar