Varför det inte är rätt att ha djur som egendom/djuruppfödning

Djur värderar sina subjektiva upplevelser, och sitt liv, och våra triviala intressen som bekvämlighet, njutning eller tradition, kan aldrig rättfärdiga att ta detta ifrån djuren. Vi människor skadas av att bli dödade även om det sker smärtfritt när vi sover, bl.a. eftersom att vi värderar våra liv och våra upplevelser. Det samma gäller de ickemänskliga djuren.

Om vi tar principen om att det är etiskt fel att utsätta djur för onödigt lidande på allvar – så kan vi inte rättfärdiga att ha djur som egendom och att använda dem som våra resurser överhuvudtaget. Vi kan inte rättfärdiga att använda djur som mat, kläder, osv, vilket utsätter djur för fullständigt onödigt lidande och död: http://bloganders.blogspot.no/2013/12/lat-inte-djuren-lida-bli-vegan.html

Djuren kommer alltid att bli utsatta för onödigt lidande och död så länge som de har en status som ‘egendom’ i vårt samhälle. Lagen om att det är fel att ”utsätta djur för onödigt lidande” är tandlös, eftersom den tillåter det lidande som ”behövs” i den fullständigt onödiga processen att föda upp och döda levande varelser för att få kött, mjölk, ägg, läder, päls, dun, osv.

Alla djur som föds upp för kläder, mat, osv., blir utsatta för onödigt lidande i olika grad, inklusive när de slaktas. Eftersom att djur har en juridisk status som människans egendom, så kommer juridiskt sett människans intresse alltid att sättas framför djurets, även om människans intresse är så trivialt och onödigt som att föda upp ett djur för den gastronomiska upplevelsen av animaliska livsmedel. Djurens intresse kommer alltid att väljas bort om producenten gör en ekonomisk vinning på detta. En ägares intresse väger juridiskt sett alltid större än intresset av hens 'egendom'. Därför så är det också helt lagligt att utsätta djur för konstant onödigt lidande genom att låta dem leva trångt på en yta på en kvadratmeter i en grisfabrik med lite spån på golvet. Djurskyddslagar förser inte med något riktigt skydd för djuren och hennes intressen, och lurar konsumenterna till att tro att det går att använda sig av djur för föda, mat, kläder, osv, på ”ett humant sätt”.

Djuren kommer alltid ha denna juridskt status tills en överväldigande majoritet är veganer, och vi kan avskaffa domesticering, djurhållning och djurs egendomstatus.

Mer rekommenderad läsning om detta finns att läsa här. Det är viktigt att förstå dessa principer om vi någonsin ska åstadkomma en vegansk värld där djur ses som individer istället för ersättningsbara resurser: http://law.bepress.com/rutgersnewarklwps/art21/

Vi ska självklart adoptera djur från djurhem och ta hand om de djur som finns här i dag.